Nu är det dags för ett scenografiperspektiv på dansprogrammet Dugan/Naharin på Kungliga Operan. Jag skriver om verken i omvänd ordning. Först Ohad Naharins Minus 16, sedan William Dugans If it feels good. Det ska särskilt nämnas att båda koreograferna är scenografer till sina alster.

Motståndets melankoli på Dramaten - ett textutbyte mellan forskaren Astrid von Rosen och scenografen och kostymdesignern Moa Möller. Först ut är Astrid:

Äntligen får jag chansen att skriva om en ljus heltäckningsmatta. Och om skirande vitt tyg med skrynklor. Det handlar om scenografin till urpremiären på Lars Noréns Communion, som spelas på Studion, Göteborgs stadsteater. Pjäsen sätts upp först nu, efter Noréns död, vilket är en stor händelse i teatervärlden.

Göteborgs stadsteater spelar Tennessee Williams pjäs Katt på hett plåttak, som hade urpremiär på Broadway 1955. Det första europeiska uppförandet gjordes på just Göteborgs stadsteater samma höst. Min uppgift här är att recensera den aktuella scenografiska händelsen.

#4 av Scenography Journal fokuserar på relationen mellan skrivande och scenografi. Vem skriver om scenografi? Varför och på vilka sätt har text betydelse i relation till en av våra mest komplexa konstformer och praktiker.

MOA MÖLLER Välkomna. Jag heter Moa Möller. Jag är scenograf och kostymdesigner och styrelseledamot i Scenografer och kostymdesigner i avdelningen fackförbundet Scen och film. Det är vi som står värdar för samtalspunkten "Mera text om scenografi!" här på Scenkonstbiennalen.

Det är med glädje Scenography Journal publicerar nedanstående essä av den norska scenografen Dordi Strøm. Texten har tidigare publicerats i Scenekunst.no under rubriken "Scenografisk ferdaminne fra Fjaler #1: Solaris korrigert" (20 oktober 2017). Läs gärna texten långsamt, så att språket och det drabbande scenografi-perspektivet får fäste.

Visst finns det svenska scenografer som skriver om scenografi. I det här numret av Scenography Journal uppmärksammar vi Lars-Åke Thessman och hans bok Till rum blir tiden här: Scenografi (Art and Theory Publishing 2018). Den utkom på både svenska och engelska.

Bilderna fångar subtilt gränspunkten där skådespelaren och rollen möts vilket visar betydelsen av kostymen/kläderna som gestiskt material för rollgestaltningen. Intressant är också att den här skärningspunkten inte är fix eller förutbestämd. Den kan glida fram och tillbaka på axeln mellan skådespelare och roll. Ibland ges personen/kreatören större...

Robert Wilson har lämnat jordelivet. Vi på Scenography Journal beklagar sorgen och vill samtidigt lyfta fram vikten av att ägna hans scenografiska konstnärskap kraft. Vem skriver om Wilsons arbete? Vilka ord, termer och begrepp används för att få fatt i och skildra denne regissör, scenograf, ljud- och ljuskonstnär etc. mångfacetterade gärning?