Welcome to Sweden's first and only Scenography Journal. Issue 1 was published in October 2024. Now we do Issue 7, Autumn 2026. Plunge in!


Den ungdom som skulle följt med mig för att uppleva Cross (2 oktober 2026) uteblev, så jag fick vara ungdom själv. Pang på tonårssex och -trauma inklusive otroligt pinsamma föräldrar och en frigjord, sjukt rolig och sympatisk farmor. Mina bänkgrannar, kvinnor i mogen ålder, och jag, skrattade och njöt på empatiska och inkännande vis, för att hela...

Hur teatrarna arbetar med ljuset är en urgammal fråga. Att ljuset har kraft att skapa yttre världar likväl som inre skönhet är ett känt, men kanske inte ett så ofta uppmärksammat faktum i recensioner. Trettondagsafton (som jag upplevde 25 september 2026) på Göteborgs stadsteater får mig dels att tänka på ljussättningens magi, dels på...

Först måste jag säga att jag blev helt bergtagen av föreställningen En mycket liten människa på Göteborgs stadsteater (11 september 2026). Den fick mig att på ett djupt förankrat vis minnas det där med att vara nybliven mamma.

På håll ser jag en rosa form med Nikolaikyrkan i fonden. Den ljust rosa armen vilar i det gassande solskenet på två träbockar av furu, någon meter över marken. Den ligger med handflatan uppåtvänd och lätt böjda fingrar i en inbjudande eller kanske krävande gest. Den blekrosa huden förefaller oroväckande exponerad i solskenet, ytan är lite klibbig...

När jag kom hem efter att ha upplevt 1984 på Backa teater började föreställningen sitt efterliv. Vad dröjer sig kvar av den scenografiska händelsen? På vilka sätt har scenografin påverkat mig och hur fungerade den som medskapande aktör i den sceniska helheten?

Rage, raseri som scenografisk händelse, hur kan det bli? Mediaflödets förhandsvibbar utlovar "en blandning av tv-serien White Lotus och skräckfilmen Funny Games". Att Milo Rau svarar för regin för tankarna till brutal skärpa. Scenografin i Rage är gjord av Anton Lukas och Josefin Lindner, och för kostymerna svarar Anna Heymowska.

Abstract: The article analyses interventional protest in present-day Russia through the lens of scenography, treating it as a method for constructing and activating meaning and as a framework for understanding affective and spatial processes of resistance. It introduces the concept scenographic glitch: a temporal and spatial disruption that occurs...